– Har du olika långa ben? 

– Vet du i så fall vad skillnaden beror på?

Det finns två olika typer av benlängdsskillnad

1. Strukturell benlängdsskillnad – som orsakas av faktiska anatomiska skillnader i skelettet 

2. Funktionell benlängdsskillnad – som orsakas av mekaniska faktorer. Det kan vara en stram eller svag muskulatur som påverkar eller att man har en nedsatt motorisk kontroll t.ex att foten vid belastning hamnar i en pronation som gör att benet på den sidan blir funktionellt kortare. 

För att ta reda på om man har en benlängdsskillnad mäter man med måttband utifrån fastställda parametrar. Sedan behöver man utvärdera vad som ger benlängdsskillnaden – är den anatomisk eller funktionell? Med vår Fysprofil kan vi se om man har något fysiskt som skulle kunna ge en benlängdsskillnad…

– nedsatt rörlighet

– nedsatt styrka

– nedsatt motorisk kontroll

…och hur det påverkar hur man rör sig: 

– påverkar skillnaden tekniken, hur man rör sig på cykeln eller på löpbandet?

– ger skillnaden någon form av obehag?

SKALL MAN ÅTGÄRDA BENLÄNGDSSKILLNADER HOS CYKLISTER OCH LÖPARE? 

I forskningen finns ingen konsensus på om man bör justera eller inte. Därför är det stor skillnad på vad som blir gjort i praktiken

Det man bör gå på är om man har någon form av besvär och utesluta benlängdsskillnaden som en påverkande faktor. 

Hos löpare har man tittat på om löpekonomin påverkas av benlängdsskillnad men forskningsresultaten går isär. 

Man får därför arbeta från fall till fall och på bakgrund av yrkesmässig erfarenhet. 

HUR JUSTERAR MAN BENLÄNGDSSKILLNAD?

För att justera benlängdsskillnad hos en cyklist brukar vi sätta en distans mellan kloss och cykelsko eller en sula i cykelskon.

Efter justeringen så är det som med alla andra ändringar att vi utvärderar effekten och efterjusterar vid behov.

Hos löpare lägger vi i en sula och prövar oss fram, ser vad det ger för effekt. Är skillnaden för hög får man göra en klack på skon hos en ortopedtekniker annars skulle inläggssulan bli för hög och man kommer att trampa ur skon när man springer. 

Har man en större benlängdsskillnad är det bra om man gör justeringarna i etapper så att kroppen kan anpassa sig successivt. 

Visste du att? 

…en svensk studie hittade benlängdsskillnader på 0,5-1,5 cm hos 32% av 600 militärer. Hos 4% var benlängdsskillnaden på över 15 mm.

REFERENSER:

Burke Gurney. Leg length discrepancy, Gait & Posture,Volume 15, Issue 2, 2002,

Hellsing AL. Leg length inequality. prospective study of young men during their military service. Ups J Med Sci 1988

Gofton JP, Trueman GE. Studies in osteoarthritis of the hip: Part II. Osteoarthritis of the hip and leg-length disparity. Can Med Assoc J 1971;104:791–9

Subotnick SI. The short leg syndrome. Physician Sportsmed 1975;3(6):61–3.